En liten blomma till en mycket duktig man: Conny Palmkvist
You can´t have both
Människan är lustig. Så är det bara.
Häromdagen försökte jag att lösa ett problem på ett sätt som, åtminstone i min värld, skulle innebära minsta möjliga ansträngning för samtliga inblandade. Det är klart, det finns ju alltid de som helst gör ingenting... sedan har vi martyrerna och till viss del även de som hjälper kollektivet.
Denna dag mötte jag min överman. Denna person spelade alla rollerna på en och samma gång. Och jag blev fullkomligt galen inombords. You can´t have both ville jag skrika rätt ut, du kan ju inte såväl vara martyren som den som slipper undan.
Men, tror ni att jag sa detta rätt ut? Det gjorde jag inte... vilket retade mig såå under min dagliga promenad genom Gamla stan.
Häromdagen försökte jag att lösa ett problem på ett sätt som, åtminstone i min värld, skulle innebära minsta möjliga ansträngning för samtliga inblandade. Det är klart, det finns ju alltid de som helst gör ingenting... sedan har vi martyrerna och till viss del även de som hjälper kollektivet.
Denna dag mötte jag min överman. Denna person spelade alla rollerna på en och samma gång. Och jag blev fullkomligt galen inombords. You can´t have both ville jag skrika rätt ut, du kan ju inte såväl vara martyren som den som slipper undan.
Men, tror ni att jag sa detta rätt ut? Det gjorde jag inte... vilket retade mig såå under min dagliga promenad genom Gamla stan.
Kanske satt du på den här bänken ibland?
Minnen
Jag talade med en god vän per telefon idag. Hon påminde mig om en annan god vän som tyvärr inte längre finns bland oss. Det slog mig hur jag samtidigt som jag blev sorgsen över att tänka på hans plötsliga bortgång blev så himla varm och glad inombords av blotta minnet av honom.